yogajenny

Hej svejs...ursäkta dålig uppdatering. Svårt att hinna med allt man vill med en nyfödd och en busig 3 1/2 åring + hem o skola och sig själv o sin man=) Men det blir lättare för varje dag...

Jag fick ju mjölkstockning i båda brösten...men det är nästan borta nu. Idag har jag lämnat o hämtat på dagis, 1 h dit o 1 h hem...hann inte göra så mycket annat än att hem o vända typ...Men så skönt att kunna röra på sig. Vikten behöver ner ca 12 kg till. Det känns som det rinner av mig o hade jag inte ätit så mycket kakor o godis hade det gått ännu snabbare. 

 

Goooodmorning!

Sitter i morronrocken o softar framför tv:n med en kopp kaffe. Lillebror sover gott i vagnen vilket han även gjort hela natten, fast brevid mig i sängen. Igårkväll var det dock andra bullar. Han knorrade och vred sig och hade nog jätteont i magen. Det var lika dant med Milo och Noah när de var små...vi fick rådet att ge dom Minifomdroppar vilket vi ska börja med till lillebror också. Stackars liten. Jag får så ont i hjärtat när jag ser mina barn har ont. 

 

Annars så var vi o hämtade Milo med vagnen igår igen, gick faktiskt jättebra. Är dock nervös att lillebror ska vakna så jag går snabbt. Väl på dagis kramade alla mig o gratulerade. En bild på lillebror hade fröknarna hängt upp på tavlan och och välkomnade Elliot till världen. Flera mammor hämtade samtidigt och frågade om vi skulle fika och umgås någon dag, de som också har 15 timmars barn och är mammalediga. Jättekul tycker jag, 2 av dom bor nästan grannar med oss också. 

 

Vi har även hunnit med årets första lussebak, lekplatshäng med Milo och så måste jag visa de vackra rosorna jag fick av David i samband med lillebrors födelse.

 

Ha en fin dag!

 

Ja men hallå i dimman. I dag har jag fått känna på mammalivet på riktigt. Jag har fått mjölkstockning i båda brösten och legat sjuk. Feber och frossa och riktigt ont, men det är på bättringsvägen. Igår ringde dagis o sa att Milo var hostig så jag gick dit och hämtade honom. Tog hund, Elliot och syskonvagnen. Snacka om befrielse att kunna gå igen...hade dock ganska ont efteråt, kanske inte så konstigt då jag inte gått så långt de senaste 6-7 månaderna. Det gick iallafall superbra med vagnen och när vi kom hem mös vi o lagade mat tillsammans. Så idag var Milo hemma igen och vi väntade barnmorskebesök klockan 11. Elliot kissade ner sig 2 ggr, bada, ut med hunden, frukost, städa lite, sminka mig lite och vips så va hon här. Gick med Elliot i bärsjalen, han somnar och jag får båda händerna fria. Han hade gått från 4230 ner till 4150 och nu 4330. Riktigt bra sa BM, han ammar och ammar o sover. En riktigt duktig kille. Annars har dagen rullat på, lite film och lite lek och sen mat och nu är David hemma. Han nattar Milo o jag har lite egentid. Behöver skriva av mig lite.

 

En sak som är jobbig är att jag aldrig minns vilket bröst jag ammat på...så en affärsidé till Moncan eller Josse. Gör coola amningsarmband som man kan flytta mellan armarna lätt, på så sätt vet man vilken tutte man ska börja på nästa gång. Aja det är nog bara ni som har barn som förstår problematiken.

 

Puss på er

 

Gomorron!

Oj vad det har hänt mycket sen jag skrev sist. Som säkert dom flesta vet har ju lillebror kommit till världen och vi är så otroligt tacksamma och lyckliga över att allt gick bra och att våra liv har berikats med en underbar Elliot Elis Oskar! Han är en liten Milokopia, både till utseendet och humöret. Äter och sover och gosar. Jag känner en sån lycka att jag vill gråta och gråter gör jag mycket. Det är ju stor omställning och man är ju väldigt känslig efter allt man gått igenom. Trots all smärta så skulle jag kunna göra det 1000 gånger om...njuter av att vara i min/vår bubbla så länge det går. Vill knappt lämna huset, var på en kort prommis igår som en hel familj, inklusive Kenzo, det gick jättebra och det känns skönt att kunna vara sig själv igen.

 

Nu ska jag vila lite, kommer att lägga ut bilder och dela med mig av förlossningen lite senare.

 

 

All kärlek!

 

 

Idag på föreläsningen fastande jag för en mening som min lärare sa...

 

Fokusera på målbilderna istället för problembilderna när du står inför ett problem. Det vill säga, se lösningen och var du vill hamna eller göra. Så inför förlossningen ska jag verkligen försöka se mitt lilla barn i famnen, där våra blickar möts för första gången...istället för allt det jobbiga och svåra. Såklart vet man ju reda om detta, men det är så bra att bli påmind om det, eller hur!

 

 

Idag är en god morgon!

Har fått sova, alltså riktigt sova inatt. Wow, det var länge sen kan jag meddela. Var hos BM igår som sa att det var nära nu. Huvidet började fixera sig och jag har alla symptom för att förlossningen närmar sig. Vi får se när lillebror vill komma till oss. Igår sparkade han så tårarna sprutade på mej, jag var tvungen att ta panodil och duscha varmt för att härda ut att smärtor.

Idag är Milo tillbaka på dagis, jag ska plugga och vila och ladda...

 

Häromveckan var det ju babyshower och innan det var David o jag o Milo på saluhallen där vi fikade, sen blev det ponnyridning och godisregn för Milo:

 

 

Kraam

Tänk vad 3 år går fort...